Seg i kolan...

I lördags kom min far och äldsta syster på besök. Det var superkul att träffa dem igen, och deras besök lättade lite på den längtan efter familjen i Västerås som jag haft senaste månaden. Skönt!
Vi åt gott, spelade spel, bowlade, gick lite på stan och så packade vi förstås ihop de saker som syrran haft hos oss ett tag nu, men som hon nu ville ha tillbaka eftersom hon nu köpt lägenhet. Skönt för mig och Jakob att bli av med lite saker, men nu har vi istället tomrum i hemmet att fylla ut, och då gäller det ju att vi ska bestämma oss för vad vi ska göra med dessa. Tur det är jul snart, så kan vi önska oss något utav det i julklapp kanske... :)
 
Nu är det ju hur som helst måndag igen, och trots en supertrevlig helg där jag ändå sovit bra och umgåtts med nära och kära, så känner jag mig trött och seg i kropp och knopp idag. Jag hoppas verkligen att det inte är någon sjukdomshistoria på gång, men tyvärr känns det nästan så. Jag är dock inte tillräckligt risig för att stanna hemma från jobbet eller fixa vikarie till spinningen ikväll, så just nu försöker jag bara förtränga detta faktum och hoppas på att det ska duga för att en eventuell sjukdom ska hålla sig på behörigt avstånd!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0