studsen

Olika fettkällor

Mitt inlägg om kolhydrater var ju lite halvuppskattat, så här kommer ett liknande men om fett!

Fett var ju länge något alla undvek då de skulle gå ner i vikt, något vi idag vet inte är helt rätt sätt för ändamålet. Man blir inte röd av att äta tomater, och man blir inte fet av att äta (rätt) fett. Idag vet man att det som i större utsträckning gör oss feta är sockret, särskilt i kombination med fel sorts fetter. Våra kroppar behöver fett till en mängd olika saker, såsom smörjmedel i leder och mellan organ, isolering, skydd för inre organ, lagringsplats för de fettlösliga vitaminerna mm. Det finns emellertid flera olika sorters fett, och alla fetter är inte livsnödvändiga.

Man brukar dela in fetter, eller fettsyror som det egentligen handlar om, i mättade fettsyror, omättade (enkel- & fleromättade) fettsyror, kolesterol och transfett. De fettsyror som anses nyttigast är de fleromättade fettsyrorna, men även de enkelomättade. Bland dessa fettsyror hittar man bland de allra mest omtalade; omega-3 och omega-6. Omega-3 och -6 är essentiella (livsnödvändiga) fettsyror. Det betyder att vi måste ha dem, men kroppen kan inte tillverka dem själv. Andra fetter kan kroppen oftast hacka sönder och bygga upp till nya sammansättningar, men omega-3 och -6 är alltså undantag från dessa.

Omättade fettsyror hittar man främst i vegetabiliska livsmedel såsom olja, nötter, avocado etc. Undantaget är kokos, som innehåller mättat fett. Omättade fetter finns också i vissa animalier, nämligen i fisk och skaldjur.

Mättade fettsyror är inte essentiella, dvs vi måste inte få i oss dessa via kosten för att överleva. Dessa fettsyror är tajtare, och agerar inte lika smidigt i kroppen, och mycket mättat fett i kosten ger oss en ökad mängd "ont" kolesterol (mer om det 2 stycken längre ner i detta inlägg) i kroppen, vilket i sin tur gör oss sjuka. Dessa fettsyror finns främst i animaliska produkter såsom smör, kött och mjölkprodukter. Undantaget är då som tidigare nämnts fisk- och skaldjur, som innehåller omättade fettsyror, samt kokos som innehåller mättat fett men är en vegetabilie.

Kolesterol är en väldigt omtalad och mytomspunnen fettyp. Det är ett fett som vi faktiskt har behov av, men kroppen kan tillverka det själv så det är inte essentiellt. Det är väldigt svårt att inte få i sig kolesterol via maten om man äter en normal allsidig kost. Det finns i stort sett i samma livsmedel som de mättade fetterna. Det finns egentligen ingen anledning att sluta äta kolesterol helt och hållet heller, eftersom produktionen normalt styrs av intaget, dvs ju mer kolesterol vi äter, desto mindre kolesterol producerar vi själva. Detta gäller förstås bara till en viss gräns, och problem med kolesterolvärdet kan uppstå om man äter mer än vad som finns behov av. Då får vi ett överskott och får höga kolesterolvärden. Detta har livsmedelsproducenten Becel dragit nytta av, och marknadsför sina produkter som kolesterolsänkande. Detta stämmer till viss del. Om det är så att du idag äter väldigt mycket smör på tex bröd och i mat, och har fått ett högt kolesterolvärde pga det, så kan det vara en god idé att byta ut dessa produkter mot Becel. Om det däremot är så att du idag inte äter särskilt mycket smör, så kommer det inte hjälpa dig att byta ut det lilla lilla du äter mot Becel. Det gör ingen större skillnad.

Man pratar ofta om det "goda" och det "onda" kolesterolet. Då menar man egentligen kolesteroltransportörer i kroppen. LDL och VLDL är de "onda" kolesteroltransportörerna, som plockar ut kolesterol från levern och dumpar av det ute i kroppen. Om det finns mycket LDL och VLDL så kommer mycket kolesterol att transporteras ut i kroppen, mer än vad som behövs ute i cellerna, vilket kommer leda till att man får kolesterol i blodkärl och liknande, vilket i det långa loppet kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. HDL är den "goda" kolesteroltransportören som plockar upp överskott av kolesterol ute i kroppen och transporterar det till levern för omhändertagande och transport vidare ut ur kroppen. När man har höga eller dåliga kolesterolvärden har man alltså för mycket LDL och VLDL, och för lite HDL.

Rökning, mättat fett och inaktivitet ökar LDL och VLDL, samtidigt som det sänker HDL. Om man däremot är aktiv, äter en sund kost och fimpar ciggen så sänks LDL och man höjer istället HDL, vilket är jättebra för kroppen. Och det är faktorer som påverkar betydligt mer än att byta smör!

Transfetter är då den sista fettypen jag tänkte ta upp i det här inlägget. Transfetter förekommer naturligt i små mängder i vissa animalier och mjölkprodukter, men är oftast en konstgjord typ av fett som då förekommer i kex, kakor, chips etc. Transfetter uppstår då man delvis härdar omättade fettsyror och på konstgjord väg gör dem mättade. De ger en krispighet i slutprodukten. Om det på innehållsförteckningen står att produkten innehåller "delvis härdat fett" så innehåller produkten transfett. Om det däremot står "fullhärdat fett" så är produkten ren från transfetter. Transfetter uppstår alltså bara då härdningen inte fullbordats.

Transfetterna ökar mängden LDL och VLDL i kroppen, vilket i sin tur då som sagt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. I många länder har man förbjudit transfetter helt, men inte i Sverige. Anledningen är, enligt livsmedelsverket, att man är rädd att ett förbud skulle innebära att livsmedelsproducenterna ersätter sitt transfett med mättat fett. Istället har man velat föra en dialog med livsmedelsindustrin i hopp om att producenter ska byta ut transfettet mot omättat fett. Det har man till stor del lyckats med, och idag äter vi inte mer transfetter i Sverige än i tex Danmark (där transfettet är förbjudet).

Vad blir då summan av det hela?
- Jo, att fett är bra så länge man intar det i rätt form, dvs så mycket omättat fett som möjligt. Mättade fetter och transfetter ska man försöka hålla nere på lite mer. Jag ser alltså inga som helst problem med en fettrik diet så länge man skiljer på fett och fett. Allt fett är inte bra fett!