studsen

Wohooo! Kom nyss hem från gymet, tränade spin/core (30 min av vardera direkt efter varandra). Hur skönt som helst. Jag har inte gått på någon spinning alls den här sommaren, så det var riktigt skoj. Vad som också var skoj var att jag svettades som en gris! Det brukar formas små pärlor i min panna som jag får torka bort med handduk, men idag hann jag inte torka bort svetten innan det rann till ny, så det droppade, ja droppade svett ner på styret. Det är första gången ever. Så jag körde extra hårt för att svettas ännu mer. Allt för svettens skull...

Nåt som också var lite skoj var att mina träningskläder kändes för stora. Byxorna åkte ner (jag fick hoppa av cykeln en gång för att dra upp dom!) och gav mig häng!! Och linnet tyckte jag satt lösare runt magen så det satt lite slappt, men det blev blött av svett ändå. Härligt!

Igår var jag och Magnus på stan och lunchade ihop. Vi gick till en sallads- och sushibar, som har riktigt god sallad. Vi har ätit där förut och då åt jag en underbar sallad, och man får rejäla portioner sallad! Igår testade jag dock deras sushi. Jag har testat sushi en gdång tidigare och tyckte då inte om det. Men den sushi jag fick igår var riktigt god! Lite mycket ris kanske för så lite fisk, men jättegott! Jag fick en liten soppa till förrätt som man skulle dricka direkt ur skålen, och den var också god. Magnus frågade om jag blev mätt, och jag svarade "jag är nöjd!" Stor skillnad, remember...?

Bären jag plockade i förmiddags med Magnus blev idag gelé och saft. Köket har luktat helt underbart av svarta vinbär och jag har gått omkring mellan bunkar och kastruller och känt mig som en äkta husmor. Mysigt! Jag började med gelén som jag gjorde av 2 liter svarta vinbär. Det blev i slutändan ungefär en halv liter trög saft som jag kokade med 400g socker och som till slut blev två små burkar gelé. Eller dom är inte gelé än, men bor i kylen i väntan på att stelna till sig.



Saft av bären rann av i en saftduk ner i en bunke. Det tog ca 30 minuter för en sats kokade bär att rinna ut. Ganska kladdigt att ta hand om och rengöra duken sedan, men väl värt det!

Jag hällde ner bären i duken nykokta så det ångade fortfarande, och luktade jättegott!

Efter gelén gjorde jag saften. Jag kokade 1 liter svarta vinbär till en början, och när saften runnit ur den satsen med bär så kokade jag om dom bären tillsammans med bären som var kokade för gelén innan, och lyckades få ut liite mer saft ur bären. Smart va?



Sista bilden är på slutprodukterna. Alltså inte så himla mycket, men det var ju i princip en liten provomgång. Vet inte riktigt om gelén kommer bli så himla fast, bären ska helst vara lite smått omogna för att det ska bli riktigt bra, och jag misstänker att jag var lite sent ute med dessa, för jag har sett att buskarna har haft mogna bär i flera veckor nu. Men jag hoppas ändå. Annars går det alltid att koka om och tillsätta lite pektin som man kan köpa i affären. Men saften jag gjorde gelé av klarade geléprovet så en liten del av mig hoppas ändå som sagt att det ska gå vägen...


Nästa vecka planerar jag att plocka rönnbär för att göra rönnbärs- och äppelgelé, och så ska jag plocka röda vinbär, som jag dock inte har en aning om vad jag ska göra med... Gelé kanske av det också. Blir väl en vacker färg i alla fall kan jag tänka mig...

Jag skulle vara ledig idag på dagen och städa undan lite innan jobb ikväll, men så blir det inte. Kommer åka till jobbet aldeles strax för att ersätta min kollega som måste iväg. Så jag slänger in det här inlägget innan en kort hundpromenad och sen drar jag till jobbet.

Kan dock meddela att vågen i morse stod på 72,7kg. Minns inte riktigt vad den stod på sist (för typ en vecka sedan) men det var väl ungefär samma tror jag. Men jag ska kämpa vidare och hoppas jag hinner träna imorrn innan jag ska jobba kvällen.

screenshot från tv4fakta.se

Sitter och kollar på "De sju dödssynderna", avsnittet om frosseri. Det handlar bland annat om människor som inte kan sluta äta, och det är ganska absurt att sitta och titta på. Beteendet är ju så himla likt vilken människas som helst, men blir sugen på något och ibland kan man inte motstå. För dessa människor gäller det dock precis allt de äter och hela tiden. Jag tänker mig att det måste vara ganska utmattande! Som någon sa "det är väl bara att sluta äta, så går man ner i vikt" men så enkelt är det ju inte när det gäller mat. Beroende av andra slag kan man sluta tvärt och helt med, som tex alkohol och narkotika. Men mat måste vi ha i oss för att överleva! En person som är beroende av mat, som frossar i allt och inte kan sluta äta, måste dra ner på ätandet för att bli smalare, men de kan ju inte sluta äta helt. Här i ligger problematiken.

Jag jämför mig absolut med dessa sjukligt feta personerna på TV. Inte utseendemässigt, jag är mycket väl medveten om att jag är väldigt smal jämfört med dom. Väldigt, väldigt, mycket smalare! Men jag kämpar ändå med samma saker, att vilja gå ner i vikt (även om jag inte behöver gå ner 100kg...) och att inte kunna äta precis allt jag kanske skulle vilja äta jämt och ständigt. Framförallt så jobbar jag jättemycket med att äta mindre portioner (något som jag märkt har gett mig en mindre magsäck, jag orkar inte lika stora portioner nu som jag gjorde innan).

Men när jag kollar på detta program så känner jag mig ändå så otroligt lyckligt lottad. Inte främst för att jag är smalare än dom (på allvar!) utan för stödet jag har. Personerna i TV, framförallt en kvinna, hade väldigt fet familj, och övriga i familjen tyckte att hon skulle acceptera sin storlek och vikt, acceptera att hon var en del av den här feta familjen. Och när hon inte ville äta viss mat så sa de "men det här är ingen fara" om friterad mat etc. Och de tjatade på henne konstant att äta fast hon ville banta. Den stackars kvinnan behövde gå ner 40kg för att kunna genomgå en operation mot artros i sina knän. Men hon misslyckades, mycket på grund av bristen på stöd och uppmuntran, tror jag! Då känns det ju helt otroligt lyxigt att ha folk runt omkring mig som faktiskt stöder mig i mitt försök att äta lite bättre. Jag bantar inte, men får stöd i mitt försök att ändra livsstil, och jag vill att ni som ingår i det stödet ska veta att jag uppskattar det!