studsen

Jag har fasat lite för det här inlägget, för jag vet inte riktigt vem jag ska ägna det åt...

Jag har flera väldigt goda vänner, och det är väl egentligen två av dessa som jag klassar som mina allra bästa vänner. Det är Jennie och Lina. Jennie lärde jag känna för några år sedan i samband med kaninutställning. Vi åkte till någon kaninutställning ihop och sedan dess har vi varit nära vänner. Jag vet att Jennie alltid ställer upp för mig och att hon är en tjej man kan lita på i alla väder. Lina var den som fick mig att börja med kaninaveln, och vi umgicks väldigt mycket medans jag bodde i Umeå. Sedan ville Lina känna vinden under sina vingar, slutade med kaninerna och flydde utomlands i perioder. Men sedan i somras bor hon hos sin pojkvän Ronny i Kiruna, och jag och Magnus umgås mycket med dem. De är vårt favvo-par! :P

Utöver dessa underbara tjejer så räknar jag även mina två yngre systrar till mina bästa vänner. Min relation till dessa fina flickor står stadigt även om det blåser hårt, och det är inte bara för att de är mina systrar, utan även för att de är så starka och härliga personer! Hade jag inte varit deras syster hoppas jag att jag hade varit deras vän ändå. :) Jag kan alltid lita på dem, de är båda raka och ärliga mot mig, och jag vet att de alltid finns där för mig, liksom de vet att jag alltid finns här för dem.

Sedan finns ju dessutom min kära make, som mitt bland alla mina favvo-tjejjer måste få räknas som min absolut närmaste och bästa vän. Det är människan jag har valt att bo med, att dela min vardag med, och spendera resten av mitt liv med. Magnus och jag förstår varandra väldigt bra, för det mesta, och trivs superbra ihop.

Sist men inte minns finns mamma. Jag skulle inte kalla min mamma för min bästa vän, och jag tycker kanske inte heller att man ska vara kompis med sin mamma. Men min mamma är på något sätt ändå en väldigt nära vän, och jag söker hennes hjälp och råd då jag vill ha ett äkta och ärligt svar. Samtidigt är hon den person jag tror att jag har bråkat mest med i hela världen, men det måste ju faktiskt också ingå i en relation till en person som står en så nära. Vi är väldigt lika, jag och min mamma, på gott och ont. Och summan av detta sista stycke i ett lite rörigt inlägg får väl bli att mamma är en av favoritpersonerna i mitt liv, med allt vad det innebär, och jag kunde inte skriva det här inlägget utan att nämna mamma. :)