studsen

Det är mycket snack om kolhydrater nu. Tänkte reda ut lite begrepp och rön kring detta heta ämne...

Kolhydrater är alltså ett näringsämne som finns i maten som ger oss energi. Detsamma gör även fett och protein. Även alkohol innehåller energi, men det ger ingen som helst näring och jag vill därför inte räkna det som ett näringsämne...

Kolhydrater är det näringsämne som livsmedelsverket tycker att vi ska äta mest av utav de tre näringsämnena. Man rekommenderar att ungefär 60% av energin ska komma från kolhydrater. Detta har på senare år starkt ifrågasatts, i takt med att nya dieter och koshållningar, som tex GI och LCHF, har dykt upp.

GI står för glykemiskt index, och är ett mått på hur snabbt blodets nivåer av socker (glukoset) påverkas av kolhydraterna. Grundtanken med GI är att man ska äta långsamma kolhydrater (som tex produkter med mycket fullkorn) för att de påverkar inte blodsockret på samma negativa sätt som snabba kolhydrater (tex snabbmakaroner, ris, vitt bröd etc). Blodsockernivåerna regleras av bukspottskörteln som producerar insulin. När vi äter så höjs blodsockret. Insulin utsöndras för att stabilisera blodsockernivåerna. Det är livsviktigt att blodsockernivåerna hålls på en jämn nivå, annars dör vi.

Äter man långsamma kolhydrater så höjs blodsockernivåerna lågsammare, vilket gör att det krävs mindre insulin för att kroppen ska ta upp glukoset. Snabba kolhydrater ger istället en snabb höjning av blodsockret vilket ger ett högt insulinpåslag. Detta följs då av en blodsockersvacka (eftersom insulinet utsöndras snabbt och i stor mängd) som får till följd att man blir trött, slö och sötsugen (för kroppen behöver snabb energi för att piggna till igen), och så är man i en ond cirkel.

Jag gillar GI. Det är en jättebra grundtanke som är vettig och absolut har god vetenskaplig grund, och även livsmedelsverket rekommenderar ju att man äter fullkornsprodukter. Om man äter kost med lågt GI och långsamma kolhydrater så minskar risken för att blodsockernivåerna pendlar, vilket i sin tur minskar risken för typ 2 diabetes och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Mat med högt GI är också mer mättande, och gör att man blir mindre sugen på sötsaker och småätande.

LCHF står för Low Carb High Fat, och betyder alltså att man ska äta en väldigt liten mängd kolhydrater och att man ska äta mycket fett. Man menar att det inte finns någon mening med att äta massor med kolhydrater alls, och att det inte spelar någon roll vilken sorts fett man äter, mättat som omättat är lika bra. Vissa menar till och med att det mättade fettet är bättre än det omättade, eftersom vi människor till största delen består av mättat fett.

Jag gillar INTE LCHF. Det finns några vetenskapliga studer på långtidseffekten av en sådan kost, och dessa studier är gjorda på svårt epileptiska personer där denna typ av kost ofta rekommenderas som en behandling av sjukdomen då inga andra mediciner fungerar. Dessa personer har haft en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, vilket jag inte tycker man ska riskera. Dessutom ska man absolut inte äta den här typen av kost om man har problem med högt kolesterol eller liknande, för kosten är mycket rik på kolesterol (som också är en typ av fett).

LCHF är en känd diet för att gå ner i vikt, och det gör man i och med att man förlorar mycket vätska (kolhydrater binder vatten) samt eftersom man inte orkar äta samma mängd mat som om man även åt kolhydrater. Det handlar alltså i grund och botten om att minska intaget av kalorier (kcal) i förhållande till hur mycket energi man gör av med, för att gå ner i vikt. Enkel matematik, gör av med mer än du äter, och du går ner i vikt. Ät mer än du gör av med, och du går upp i vikt!

Även om jag tycker man kan dra ner på mängden kolhydrater (då till fördel för protein och omättat fett) så ska man absolut inte utesluta kolhydrater helt. Anledningen till att livsmedelsverket vill att vi ska äta så mycket kolhydrater är för att i kolhydratrika livsmedel finns mycket vitaminer och mineraler som vi behöver få i oss. Dessa vitaminer och mineraler finns främst i frukt och grönsaker, där det också finns fullt av fibrer och andra nyttigheter. Så ska man skära ner på kolhydrater: dra ner på pasta, ris och potatis, men ät så mycket grönsaker till maten du bara orkar, och ta gärna en frukt till varje måltid. C-vitamin (som finns i tex citrufrukter och kiwi) efter/till maten ökar järnupptaget ur maten till exempel, så det är bra att komplettera måltiden med en frukt.

Läste så sent som igår i senaste numret av tidningen Topphälsa, en vanlig "miss". En läsare skrev in och ville ha hjälp med att gå ner i vikt, och kostexperten svarade bland annat att om personen i fråga inte just tränat, så kunde hon skippa kolhydraterna helt till kvällsmålet, dvs bara äta kött och grönsaker. Men vad är grönsaker om inte kolhydrater? Är grönsaker rika på fetter och proteiner? Nej! De är rika på kolhydrater! Det är ju BRA kolhydrater, men fortfarande kolhydrater! Jag vet, jag är petig och märker ord. Men jag tycker inte man kan vara nog tydlig när det gäller sånt här, för folk snappar åt sig minsta lilla, och är nyfikna och vill lära sig mer, och då kan det vara förödande att ge någon rådet att inte alls äta kolhydrater. Vi människor behöver i allra högsta grad kolhydrater, men bör välja bra framför sämre.

Jag har inga som helst belägg för att man ska trycka i sig pasta eller potatis istället för grönsaker. Det finns inga. Det finns inget BRA i pastan/riset/potatisen som inte finns i grönsakerna. Grönsakerna erbjuder en bättre typ av kolhydrater (långsamma) samt en uppsjö av nyttiga vitaminer och mineraler. Nu äter ju jag pasta och potatis ändå, men man behöver inte äta så himla mycket sånt, utan mer grönsaker. Jag tror ju absolut inte på förbud. När man förbjuder sig att äta en viss sak så fokuserar man på fel grej, vad man INTE ska äta, istället för på vad man SKA äta. Dumt att lägga fokus på tex godis (om man nu förbjuder sig att äta godis), för det slutar oftast med att man är enormt sugen på just godis! Jag tycker att man istället ska tillåta sig att äta allt, men i lagom mängd. Man behöver inte trycka i sig av något speciellt, lagom är bäst. Och då har man också till slut en väl balanserad kost med lite av varje.