Dag 19 - Min barndom
Börjar bli lite less på dessa nostalgiska teman...
Min barndom var väl "som alla andras". När jag föddes bodde vi i lägenhet men det minns jag inget av. Jag minns vårt första hus, som vi bodde i i över tio år (tror jag?). Det var lagom stort med rum åt alla och en trädgård bakom. Genom buskarna i hörnet av trädgården kunde vi smita ut till almänningen med tillhörande lekpark.
Jag tycker om min barndom, den jag hade. Jag vet att jag och Malin lekte mycket ihop, och jag vet (även om jag inte minns det så mycket) att vi bråkade en del, som syskon ju gör... Jag växte då upp i Västerås, på Skogsharevägen 3. När jag var kring typ 13-14 år så flyttade vi till ett större hus på Rovdjursgatan 12, ca 2 km från det tidigare huset.
Jag gick såklart i skola som alla andra, blev lite halvmobbad i 7:an (Viksängskolan), så till 8:an bytte jag till Önstaskolan. Bodde ju närmast Önsta, men gick på Viksäng pga deras hästinriktning. Men på Önsta hade jag mina gamla kompisar från 6:an och där trivdes jag bättre. Umgicks med mina gamla vänner i 8:an men bytte typ kompisgäng till 9:an och började tjuvröka och sånt. Men gänget var ganska harmlöst, vi hade väldigt roligt ihop.
När jag började gymnasiet så särades jag dock lite från mina vänner igen, de gick på Rudbeck, jag på Carlforsska. I min nya klass gick också några av mina mobbare från 7:an. Men här hade jag också vänner, så det gick att stå ut med det. :)
Vi reste också en del med familjen. Varje sommar var vi på semester, och i efterhand förstår jag hur mycket mamma och pappa sparade och höll in på utgifter för att vi skulle kunna åka på dom resorna. Vi var på Gotland många somrar, och så har vi också besökt Spanien ett par gånger. Då har vi både bilat och flugit ner. Sedan så var det ju nästan som semester varje gång vi hälsade på släkten vi har nere i skåne. Långt att åka och roligt att träffa kusinerna som man inte träffat på länge.
Vet inte vad mer jag ska skriva om min barndom och uppväxt. Den var bra. Lycklig. The end :)
Min barndom var väl "som alla andras". När jag föddes bodde vi i lägenhet men det minns jag inget av. Jag minns vårt första hus, som vi bodde i i över tio år (tror jag?). Det var lagom stort med rum åt alla och en trädgård bakom. Genom buskarna i hörnet av trädgården kunde vi smita ut till almänningen med tillhörande lekpark.
Jag tycker om min barndom, den jag hade. Jag vet att jag och Malin lekte mycket ihop, och jag vet (även om jag inte minns det så mycket) att vi bråkade en del, som syskon ju gör... Jag växte då upp i Västerås, på Skogsharevägen 3. När jag var kring typ 13-14 år så flyttade vi till ett större hus på Rovdjursgatan 12, ca 2 km från det tidigare huset.
Jag gick såklart i skola som alla andra, blev lite halvmobbad i 7:an (Viksängskolan), så till 8:an bytte jag till Önstaskolan. Bodde ju närmast Önsta, men gick på Viksäng pga deras hästinriktning. Men på Önsta hade jag mina gamla kompisar från 6:an och där trivdes jag bättre. Umgicks med mina gamla vänner i 8:an men bytte typ kompisgäng till 9:an och började tjuvröka och sånt. Men gänget var ganska harmlöst, vi hade väldigt roligt ihop.
När jag började gymnasiet så särades jag dock lite från mina vänner igen, de gick på Rudbeck, jag på Carlforsska. I min nya klass gick också några av mina mobbare från 7:an. Men här hade jag också vänner, så det gick att stå ut med det. :)
Vi reste också en del med familjen. Varje sommar var vi på semester, och i efterhand förstår jag hur mycket mamma och pappa sparade och höll in på utgifter för att vi skulle kunna åka på dom resorna. Vi var på Gotland många somrar, och så har vi också besökt Spanien ett par gånger. Då har vi både bilat och flugit ner. Sedan så var det ju nästan som semester varje gång vi hälsade på släkten vi har nere i skåne. Långt att åka och roligt att träffa kusinerna som man inte träffat på länge.
Vet inte vad mer jag ska skriva om min barndom och uppväxt. Den var bra. Lycklig. The end :)
Kommentarer
Trackback
