Matfilosofi

Sitter här på jobbet och funderar över maten i mitt liv nu jämfört med tidigare. Jag nämnde ju i förbigående i ett tidigare inlägg att jag tror att jag har krympt storleken på min magsäck. Undrar om jag verkligen har det eller om jag bara tänker mer på vad jag äter och inte är lika sugen längre...

Under mitt besök i Skellefteå (jag har totalt glömt bort att lägga in bilder från den resan, men ska försöka komma ihåg att göra det imorrn) så åt vi på waynes coffe på torsdagen innan jag for hem. Jag åt en kycklingwrap. Eller det gjorde jag inte alls. Jag åt knappt en halv. Jag ORKADE inte mer! Upplevde jag i alla fall. Jag har verkligen försökt att minska mina portioner, och jag upplever ändå inte någon större hunger än innan jag minskade portionsstorlekarna. Jag äter betydligt mindre till frukost men står mig ändå länge. Äter mig inte sådär tokmätt trots att maten är supergod, men går inte från bordet hungrig. Nyckelordet är NÖJD. Jag äter tills jag är nöjd, inte mätt. Så jag slutade äta min kycklingwrap när jag var nöjd. Faktiskt. Jag tittade på den och tidigare hade jag nog ätit den, för jag hade ju ändå betalat för den! Men nu kände jag inget behov av att äta den, jag ville bara inte ha mer. Inte för att den inte var god - den var jättegod! - utan för att jag var nöjd och inte behövde mer.

Nu sitter jag ju som sagt på jobbet, och har precis ätit en mycket grov brödbit med ägg på. Tog med mig två mackor, men vill inte ha nr2. Sitter jag och tänker på macka nr 2 som ligger bredvid mig känner jag mig mätt. Tänker jag däremot på den havrekaka som ligger i kylen bakom mig, som vi säljer här på jobbet, så är jag helt klart sugen. Jag är alltså inte hungrig, och har inget som helst behov av mer mat just nu. Stor skillnad på hungrig och sugen. STOR! Och det tror jag är viktigt att inse om man vill få bättre matvanor. Skillnaden mellan hungrig och sugen, skillnaden mellan nöjd och mätt.

Men jag tror faktiskt att det ligger lite i vår kultur att äta mycket mat. Det ser inte bra ut om vi äter middag och inte äter upp det vi har på tallriken. Att vi äter upp visar att vi tycker maten var god. Och man tar ju mycket mat, för det är ju oförskämt att ta lite, för det tyder också på att vi inte tycker maten ser god ut. Alltså tar vi mycket. Och äter upp allt. Lite trist när man tänker på det - men det finns en enkel lösning: bjuds det sallad så tar man mycket sallad! Sallad tar mycket plats, särskilt om den innehåller grönsallad. Nejdå skämt å sido. Det är bara bra att vara medveten om det när man tar mat, och blir man itrugad mer mat (vanligt vid exempelvis besök hos äldre kvinnliga släktingar) så får man tacka nej vänligt men bestämt. Om man är nöjd.

Kommentarer
Postat av: jusefin

intressant.. jag tycker det är hur skönt som helst att äta lite men rätt ofta. typ massa mellanmål &sånt:). sen när man liksom VILL leva nyttigare är i alla fall inte jag sugen på mat lika ofta. det är nog en massa bidragande orsaker men skönt är det att vara nöjd anyhow!

2010-08-22 @ 16:00:22
URL: http://usefinlouice.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0